VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2021
Halmstads
kyrkliga missionskrets
Lokalavdelning
av föreningen Kvinnor för mission
Medlemsantalet
var vid årets slut 69.
Sedan förra årsmötet har 2 medlemmar avlidit. Vi har fått tända ljus och ha en tyst minut med parentation för Brita Svensson och Ulla Hallberg. Vi minns dem med tacksamhet och glädje.
I den valda styrelsen har ingått: ordförande Eva Larsson till 2022
vice ordförande Gunne Björhag till 2023
sekreterare Monika Kellerdal till 2022
vice sekreterare Britt-Marie Blidö till 2022
kassör Annica Engdahl till 2023
vice kassör Eva Larsson
Övriga styrelsemedlemmar: Lisebet Åkesson till 2023
Siv Andersson till 2022
Lena Karlsson till 2022
Elisabeth Tullberg till 2022
Revisorer: Christina Åhlén och Ulla Hallberg
Missionskretsens kaplan är Mikael Isaksson
Årsavgiften är 50 kr varav
25 kr avdelas till riksföreningen Kvinnor för mission.
Styrelsen
har under året haft 6 styrelsemöten var ett var konstituerande
Kretsen
har vidare under året haft 7 medlemsmöten. Under ett medlemsmöte
hölls också årsmöte.
Det
är styrelsens ambition att att medlemsträffarna ska ha ett
meningsfullt innehåll som gärna knyter an till missionsarbete och
Kyrkans liv hemma och ute i världen.
Kretsen
träffas varannan vecka under vår-och hösttermin och träffarna
inleds alltid med andakt av vår kaplan.
Vid
vårt styrelsemöte 201210, det sista för året, beslutade vi att
inte planera något program för vårterminen 2021. Restriktionerna p
g a pandemin var alldeles för hårda. Men vi var inställda på att
så fort det blev möjligt, med 50 personer,
Under
våren skickade styrelsen ut två brev från ordförande med
uppmuntran till medlemmarna,Vi ena tillfället bifogade också vår
kaplan ett brev.
Höstens
program inleddes 9 september med årsmöte och psalmsång tillsammans
med Ann-Catrin Björnberg.
Under
september gjorde vi också en utflykt till Slöinge kyrka.
Församlingens vaktmästaren berättade både kunnigt och
entusiastiskt om kyrkan
I
oktober kom vår nye kyrkoherde Lasse Björksell och presenterade sig
och sina tankar och visioner för församlingen.
Senare
i oktober gästades vi av Anders Bodin och hans hustru som verkat som
missionärer i Tanzania. Vi fick höra om den Lutherska Kyrkans
positiva utveckling där.
Den
4 november firade Missionskretsen sitt 111års-jubileum. P g a
pandemin fick vi avstå 110-årsjubileet. Vi hade dukat ett vackert
långbord åt god smörgåstårta och senare kaffe med tårta. Vår
kaplan Mikael inledde med en betraktelse över ”missionsfönstret”
i S:t Nikolai kyrka.
Britt-Marie
Blidö berättade om mindes sina 25 år med missionskretsen. Hon gav
också återblickar i missionskretsens historia.
Gunnar
Hammarström vår tidigare kyrkoherde berättade om det stora
internationella stiftsmissionsmötet 1989 som arrangerades i
Halmstad. Mötet samlade omkr 700 deltagare.
I
slutet av november kom kom Anki Lidén vår nya diakon och tillika
arbetsledare för S:t Nikolai område och presenterade sig.
Vi
hann också ha vår julmarknad i november. Den blev välbesökt.
Ann-Margret Winberg underhöll oss på flygeln.
I
december avslutade vi terminen med vår traditionella Adventsfest. Vi
tände ljus i granen och läste kärnord ur bibeln och sjöng
julpsalmer och vår ungdomsledare Arvid sjöng till eget
gitarrackompanjemang.
Resultat från julmarknaden:
Kaffebiljetter 1
560
4
st Ringlotteier 4 000
Änglalotteriet
samt div. försäljning 1 000
Tombola
1 080
Brödförsäljning 2
735
Stora
lotteriet 10 000
summa: 20 375
Vid
styrelsemötet 211214 beslutade vi om följande fördelning av
insamlade medel:
P
144 Mentormammorna 5 000 kr
Sr
Rosemadelenes barnhem i Beirut 10 000 kr
Open
Doors 5 000 kr
Kyrkbygge
i Bulawajo Zimbabwe 5 000 kr
Ersta
diakonisällskap 500 kr
Bräcke
Diakonianstalt 500 kr
summa: 26
000 kr
Halmstad
220210
Eva Larsson Monika Kellerdal
ordförande sekreterare
Jesus för världen givit
sitt liv
öppnade ögon Herrre mig
giv.
Mig att förlossa offrar han
sig,
då han på korset dör ock
för mig.
O, vilken kärlek, underbar
sann!
Aldrig har någon älskat som
han.
Frälst genom honom, lycklig
och fri,
vill jag hans egen evigt nu
bli.Tag mig då Herre, upp till
ditt barn,
lös mig från alla
frestarens garn.
Lär mig att leva, leva för
dig,
glad i din kärlek, offrande
mig.
Efter en lång, kall och snörik
vinter, börjar nu dagarna bli lite längre och ljusare. Under de trettio år jag
bott i samma hus har jag aldrig upplevt att vi haft så mycket snö. Trots att
jag har hjälp med plogning av vägen in till huset, har vi till sist inte vetat
var vi skulle lägga all snö. De senaste dagarna har snöandet ersatts av
regnväder, vilket betyder ishalka.
Igår var jag hundvakt åt min
dotters tervuren, en ganska stor belgisk vallhund. Halkan gjorde att jag fäste
henne i en lång lina i stället för att gå ut och gå med henne. Regnandet
utlöste ett ordentligt snöras från taket. Oljudet utlöste panik hos den
stackars vovven som slängde sig iväg så att linan brast. Hon var alltför
skräckslagen för att kunna ropas tillbaka. Jag fick ringa efter min andra
dotter som med bil for runt för att söka den bortsprungna hunden. Efter idogt
sökande fick hon syn på den försvunna ute på en täkt. Hundarna i den här
familjen är vana vid att få åka med i bil och trygga med det, så dottern stannade
bilen, öppnade bakluckan, stod stilla och väntade. Hunden fick syn på bilen och
mattes syster. Med full fart kom hon rusande, tog sats och hoppade in i bilen
där hon kurade ihop sig. Hon blev hemskjutsad, ompysslad, klappad och kramad,
fick till och med favoritgodiset leverpastej.
Idag matas vi med rapporter om
skräckslagna människor som lever med ljudet av skottlossningar och
bombkrevader. Vi ser bilder på barn som inte får varken mat eller vätska utan
svälter ihjäl trots att hjälpsändningar finns lastade i bilar som inte får passera
gränser och nå fram till dem som behöver lasten. Vi orkar inte ta till oss allt
det lidande som finns i världen. Så vad kan vi göra?
Det vi har är bönens
möjlighet. Vi får be för de som står oss nära. Vi får be för de människor som
drabbas av krigets fasor. Vi får be för familjerna som splittras. Vi får be för
alla de som är på flykt. Vi får be att de som har makt får förstånd att bruka
sin makt på rätt sätt. Vi får be att ljuset som kommer med våren också får nå
in i människors liv. Vi får också fortsätta vårt arbete med att stödja Act
svenskakyrkan på olika sätt och be att Acts kontakter runt om i världen
fortsätter sitt goda verk.
Trots tider av oro, våld och
kriminalitet får vi fortsätta att bedja om fred och försoning och tacka för att
Gud hör bön.
Snart får vi mötas till
årsmöte i Halmstad, 8-10 mars. Kanske har då våren kommit dit.
Med önskan om Guds Välsignelse
över oss alla.
Anna-Lena
Arousell Berglund