Rundbrev till Kvinnor för Mission april 2020

Psalm 269
Sorgen och glädjen de vandra tillsammans
medgång och motgång här tätt följas åt
Skyar med solsken, och suckar med gamman
skiftar alltjämt på vår jordiska stråt
Jorderiks gull stoft är och mull
Himlen allen är av salighet full

Nyckfull är lyckan till väsen och tycke
Sorgen tar säte i konungens barm
ofta ett bröst under kosteligt smycke
gömmer sin oro och hemliga harm.
Alla har sitt, hårt eller blitt.
Himlen allena är sorgerna kvitt.

Det är en annorlunda tid vi lever i. Vem pratade om coronavirus för ett halvt år sedan. Ensamhet och isolering är vanliga ingredienser i vardagen för många av oss. Det är viktigare än någonsin att vi kommer ihåg varandra i förböner, i telefonsamtal, med ett brev, vykort eller via datorn.

Det är lätt att dagarna får rinna iväg på ett sätt där svårmodet och sorgen får bli de huvudsakliga ingredienserna, men sorgen och glädjen de vandra tillsammans. Jag, som inte är någon direkt odlare har petat ner frön från Evas pumpa, från en paprika och från några tomater bl.a. Nu går jag och tittar på krukorna varje dag och har till min glädje upptäckt livets seger över döden när det börjar skjuta upp små gröna skott ur den brunsvarta jorden.

En av mina döttrar och hennes man har får. Det har jag berättat om tidigare. Fåren är fler nu än de var förra gången jag skrev om dom. Lammningsperioden är just avslutad och nu finns det 21 små vita ulltottar som leker med varann. Två av dem får inte tillräckligt med mjölk från sina mammor så de flaskmatas. I nuläget träffar jag ju inte många människor, men ibland ersätter jag min dotter i fårhagen. Det ena lammet är helt bekväm med att ha en ersättningsmamma. Ropa bara Gullhjärtat så kommer det en ulltott springande så fort de små benen kan. Sugreflexerna finns och flaskan med lammnäring töms i ett nafs. Det andra måste jag leta, lyfta upp i famnen, lirka lite med innan sugandet kommer igång. Min dotter har målat hennes ens öra med lite blå färg för att jag ska känna igen henne och fånga in rätt lamm. Tänk vilken glädje och livskraft det finns i de här små liven när de sedan skuttar ut i hagen igen och leker med varandra.

Nu till några andra frågor. Som ni alla vet fick vi lov att uppskjuta vårt årsmöte på lite obestämd tid. I nuläget vet vi inte när det kan bli av. Vi återkommer om det. Det planerade besöket i Zimbabwe som skulle äga rum i juni flyttar vi till nästa år. Vi hoppas att pandemin hinner lugna sig över sommaren, så att höstens missionsdagar (18-20/9) kan äga rum i Uppsala som planerat. Likaså planerar vi för ordförandedagarna på senhösten (23-25/10 i Harmånger). Mer information om dessa tillfällen att ses, kommer efter hand vi ser hur situationen utvecklar sig. Nu får vi tänka på och be för alla dem som blivit sjuka, alla de som arbetar inom sjukvård och omsorg, för alla de som bor på äldreboenden och för alla de som befinner sig i riskzoner för att smittas. Vi får be för dem som bor i flyktingläger och andra mycket tättbebodda områden där smittan snabbt kan få fäste och spridas. Vi får också be för dem som arbetar med forskning, att de ska få fram både botemedel och vaccin inom en mycket snar framtid.

Så önskar jag er alla god hälsa och kraft att hitta glädjens frön så att ni kan dela dem med varandra.

Anna-Lena Arousell Berglund (ordf)