Styrelsen godkände budgeten för resan till Afrika.
Kfm planerar att till 26/8-9/9-19 bjuda in 3 kvinnor från Zimbabwe och 3 kvinnor från Swaziland. Kontakt har tagits med Vashandirikvinnorna i Zimbabwe och Prayer Women´s League i Swaziland. Vi planerar för ekonomi och program för deras vistelse och resa till Sverige.
Till årsmötet 16-17/3 2019 i Oskarshamn kommer vi att föreslå en stadgeändring som innebär att alla lokalavdelningar blir representerade i styrelsen.
Ordförande ska skriva ett rundbrev där kallelse till årsmötet också ingår.
- Rapport från resan till Swaziland. Genomgång av resans ekonomi och tankar kring vårt fortsatta arbete med utbyte med Zimbabwe och Swaziland.
- Vill bjuda in 3 kvinnor från Zimbabwe och 3 kvinnor från Swaziland till september 2019 i samband med Inspirationsdagarna i Uppsala. Dagarna går under rubriken ”Göra skillnad”.
- Vi vill öppna ett konto på hemsidan för att samla in pengar för Afrikautbytet.
- I höst är det ordförandesamling i Halmstad 10 november.
- Nästa årsmöte hålls i Oskarshamn 16-17 mars 2019
Vi följde upp årsmötet i Visby som blev så lyckat och välordnat på alla sätt.
Anna-Lena redogjorde Kfm:s besök i Nybro. Anna-Lena och Monika var inbjudna att berätta om Kfm för församlingens alla syföreningar.
Vi planerade vidare för ordförandesamlingen i Halmstad 9-11 november och vi funderade också på talare till årsmötet i Oskarshamn i mars 2019. Man måste ha lång framförhållning när det gäller att hitta föredragshållare.
Vi gick också igenom finansieringen av Kfm:s deltagare i återträffen i Swaziland 6-16 juni. De tre som åker är Eva Noreborg- Uppsala, Rose-Marie Probelius Seger – Oskarshamn och Monika Kellerdal- Halmstad. Deltagarna bidrar med 7.000kr var.
Kfm ger 10.000kr till zimbabwernas uppehälle och 10.000 kr till Kfm:s uppehälle
Vi använder också pengar från arv av Anna Lindgren.
Eva berättade slutligen om SEK:s årsmöte som innehöll intressanta programpunkter, bl a tillbakablickar på det stora Kyrkomötet i Uppsala 1968, kallat U-68
Anna-Lena berättade om resan till Zimbabwe veckan för jul. Det var avtackning av en biskop och invigning av en ny.
Vi gick igenom det sista i planeringen av årsmötet i Visby 17-18 mars. Anna-Lena och Monika ska 16 mars besöka Nybro och deltaga i en inspirationsdag för syföreningar och engagerade i internationella arbetet.
Lena gick igenom vår ekonomi och vi beslutade att bidraga till uppehället för de afrikanska kvinnorna under återträffen i juni
Vi skissade också på programmet till ordförandeträffen i Halmstad 10-11 november.
Jesus för världen givit
sitt liv
öppnade ögon Herrre mig
giv.
Mig att förlossa offrar han
sig,
då han på korset dör ock
för mig.
O, vilken kärlek, underbar
sann!
Aldrig har någon älskat som
han.
Frälst genom honom, lycklig
och fri,
vill jag hans egen evigt nu
bli.Tag mig då Herre, upp till
ditt barn,
lös mig från alla
frestarens garn.
Lär mig att leva, leva för
dig,
glad i din kärlek, offrande
mig.
Efter en lång, kall och snörik
vinter, börjar nu dagarna bli lite längre och ljusare. Under de trettio år jag
bott i samma hus har jag aldrig upplevt att vi haft så mycket snö. Trots att
jag har hjälp med plogning av vägen in till huset, har vi till sist inte vetat
var vi skulle lägga all snö. De senaste dagarna har snöandet ersatts av
regnväder, vilket betyder ishalka.
Igår var jag hundvakt åt min
dotters tervuren, en ganska stor belgisk vallhund. Halkan gjorde att jag fäste
henne i en lång lina i stället för att gå ut och gå med henne. Regnandet
utlöste ett ordentligt snöras från taket. Oljudet utlöste panik hos den
stackars vovven som slängde sig iväg så att linan brast. Hon var alltför
skräckslagen för att kunna ropas tillbaka. Jag fick ringa efter min andra
dotter som med bil for runt för att söka den bortsprungna hunden. Efter idogt
sökande fick hon syn på den försvunna ute på en täkt. Hundarna i den här
familjen är vana vid att få åka med i bil och trygga med det, så dottern stannade
bilen, öppnade bakluckan, stod stilla och väntade. Hunden fick syn på bilen och
mattes syster. Med full fart kom hon rusande, tog sats och hoppade in i bilen
där hon kurade ihop sig. Hon blev hemskjutsad, ompysslad, klappad och kramad,
fick till och med favoritgodiset leverpastej.
Idag matas vi med rapporter om
skräckslagna människor som lever med ljudet av skottlossningar och
bombkrevader. Vi ser bilder på barn som inte får varken mat eller vätska utan
svälter ihjäl trots att hjälpsändningar finns lastade i bilar som inte får passera
gränser och nå fram till dem som behöver lasten. Vi orkar inte ta till oss allt
det lidande som finns i världen. Så vad kan vi göra?
Det vi har är bönens
möjlighet. Vi får be för de som står oss nära. Vi får be för de människor som
drabbas av krigets fasor. Vi får be för familjerna som splittras. Vi får be för
alla de som är på flykt. Vi får be att de som har makt får förstånd att bruka
sin makt på rätt sätt. Vi får be att ljuset som kommer med våren också får nå
in i människors liv. Vi får också fortsätta vårt arbete med att stödja Act
svenskakyrkan på olika sätt och be att Acts kontakter runt om i världen
fortsätter sitt goda verk.
Trots tider av oro, våld och
kriminalitet får vi fortsätta att bedja om fred och försoning och tacka för att
Gud hör bön.
Snart får vi mötas till
årsmöte i Halmstad, 8-10 mars. Kanske har då våren kommit dit.
Med önskan om Guds Välsignelse
över oss alla.
Anna-Lena
Arousell Berglund