Storuman 2016-11-04
Änglarna sjunger i himlen, Halleluja.
Glädjen blir stor när Guds Ande väcker och styrker vår tro.
Änglarna sjunger i himlen, Halleluja.
Glädjen blir stor när vi söker leva som Frälsaren lär.
Änglarna sjunger i himlen, Halleluja.
Glädjen blir stor när Guds kärlek bryter igenom hos oss.
Änglarna sjunger i himlen, Halleluja.
Änglarna, sången och glädjen väntar oss hemma hos Gud.
Halleluja, Halleluja, Halleluja, Halleluja. Psalm 333
Nu, när det är dags för ett rundbrev igen, befinner jag mig i ett vintrigt Storuman. Min äkta hälft vikarierar här några veckor som präst i Stensele församling och för ett par dagar sedan åkte jag buss, tåg och sedan buss igen för att komma hit. Resan tog c:a 10 timmar och jag kunde konstatera att vi lever i ett mycket avlångt land, med många vackra vyer. Blå vägen längs Ume älv bjuder på stor skönhet.
Igår följde jag med på en syföreningssamling och fick där tillfälle att berätta om Kvinnor för Mission, reseminnen från Zimbabwe och projektet ”Kvinnor möter kvinnor”. Det är roligt att möta engagerade grupper som ställer frågor och vill veta mer.
Nu stundar allhelgonahelgen med ljuständning och körsång på många håll i vårt land. Jag tror vi behöver lågorna som både lyser och värmer, liksom vi behöver både sången och musiken.
För några veckor sedan hade KFM ordförandeträff, denna gång i Östersund. Lokalavdelningen där hade ordnat allt det praktiska. Kerstin Pihl talade om: Kvinnors roll i freds och försoningsarbete. Till denna programpunkt kom också många intresserade Östersundsbor.
Inför nästa år planerar vi för årsmöte i Sundsvall (18-19 mars).
Vi fortsätter utbytet med Zimbabwe och bjuder in tre kvinnor därifrån till ett par veckor i Sverige, som avslutas med Världens Fest i Västerås. Vi bjuder också in tre mentormammor från Swaziland på samma program.
Som vanligt vill vi ha in verksamhetsberättelser och medlemslistor till riks i år också. Adress: Kvinnor för mission, Svenska kyrkan, 75170 Uppsala
Inför Zimbabweresan tog vi fram en ljusblå scarf med logga, som den som är intresserad av kan beställa hos mig (anna-lena.berglund@svenskakyrkan.se) Den kostar 100:-
Om någon lokalavdelning vill ha besök från någon ur styrelsen eller av någon som kan berätta från de projekt som vi stöder, så har vi möjlighet att hjälpa till med kostnaderna via de pengar som vi får från MUCF.
Adressen till vår hemsida är: medformare.se
Med önskan om en välsignad advents och juletid.
Anna-Lena Arousell Berglund (ordf.)
Jesus för världen givit
sitt liv
öppnade ögon Herrre mig
giv.
Mig att förlossa offrar han
sig,
då han på korset dör ock
för mig.
O, vilken kärlek, underbar
sann!
Aldrig har någon älskat som
han.
Frälst genom honom, lycklig
och fri,
vill jag hans egen evigt nu
bli.Tag mig då Herre, upp till
ditt barn,
lös mig från alla
frestarens garn.
Lär mig att leva, leva för
dig,
glad i din kärlek, offrande
mig.
Efter en lång, kall och snörik
vinter, börjar nu dagarna bli lite längre och ljusare. Under de trettio år jag
bott i samma hus har jag aldrig upplevt att vi haft så mycket snö. Trots att
jag har hjälp med plogning av vägen in till huset, har vi till sist inte vetat
var vi skulle lägga all snö. De senaste dagarna har snöandet ersatts av
regnväder, vilket betyder ishalka.
Igår var jag hundvakt åt min
dotters tervuren, en ganska stor belgisk vallhund. Halkan gjorde att jag fäste
henne i en lång lina i stället för att gå ut och gå med henne. Regnandet
utlöste ett ordentligt snöras från taket. Oljudet utlöste panik hos den
stackars vovven som slängde sig iväg så att linan brast. Hon var alltför
skräckslagen för att kunna ropas tillbaka. Jag fick ringa efter min andra
dotter som med bil for runt för att söka den bortsprungna hunden. Efter idogt
sökande fick hon syn på den försvunna ute på en täkt. Hundarna i den här
familjen är vana vid att få åka med i bil och trygga med det, så dottern stannade
bilen, öppnade bakluckan, stod stilla och väntade. Hunden fick syn på bilen och
mattes syster. Med full fart kom hon rusande, tog sats och hoppade in i bilen
där hon kurade ihop sig. Hon blev hemskjutsad, ompysslad, klappad och kramad,
fick till och med favoritgodiset leverpastej.
Idag matas vi med rapporter om
skräckslagna människor som lever med ljudet av skottlossningar och
bombkrevader. Vi ser bilder på barn som inte får varken mat eller vätska utan
svälter ihjäl trots att hjälpsändningar finns lastade i bilar som inte får passera
gränser och nå fram till dem som behöver lasten. Vi orkar inte ta till oss allt
det lidande som finns i världen. Så vad kan vi göra?
Det vi har är bönens
möjlighet. Vi får be för de som står oss nära. Vi får be för de människor som
drabbas av krigets fasor. Vi får be för familjerna som splittras. Vi får be för
alla de som är på flykt. Vi får be att de som har makt får förstånd att bruka
sin makt på rätt sätt. Vi får be att ljuset som kommer med våren också får nå
in i människors liv. Vi får också fortsätta vårt arbete med att stödja Act
svenskakyrkan på olika sätt och be att Acts kontakter runt om i världen
fortsätter sitt goda verk.
Trots tider av oro, våld och
kriminalitet får vi fortsätta att bedja om fred och försoning och tacka för att
Gud hör bön.
Snart får vi mötas till
årsmöte i Halmstad, 8-10 mars. Kanske har då våren kommit dit.
Med önskan om Guds Välsignelse
över oss alla.
Anna-Lena
Arousell Berglund